Fallbeskrivningar

Nyttan med att kartlägga barnets psykiska hälsa och beteende
Rolfs skola hade uttryckt oro till socialtjänsten för hur Rolf egentligen mådde i familjehemmet, vilket ledde till att socialtjänsten förberedde en omplacering. Utfallet på Becks ungdomsskalor visade emellertid att Rolf inte hade några känslomässiga avvikelser. SDQ visade tydligt att Rolfs egna och familjehemmets svar var samstämmiga, medan lärarens svar signalerade höga värden på skalan för emotionella symptom.

Det visade sig i det fortsatta arbetet att en gammal konflikt mellan familjehemmet och skolan fortfarande gav återverkningar. Istället för att omplacera Rolf kunde socialtjänsten tillsammans med Skolfam-teamet fokusera på att stärka en förtroendefull dialog mellan skolan och familjehemmet.

Nyttan med normerad pedagogisk kartläggning
Axel ansågs vara duktig i matematik. Vid kartläggningen framkom att han tillhörde de tre procent i sin åldersgrupp som hade lägst antal rätt vid en matematikmätning. Han hade lätt för att förstå när klassläraren förklarade saker och därför uppfattade hon det som att Axel egentligen klarade av uppgifterna, men att det handlade om på vilket humör han var.

Det visade sig i stället handla om stora kunskapsluckor inom den grundläggande matematiken. Teamet kunde föreslå insatser som hjälpte Axel att fylla igen kunskapsluckorna och komma till samma nivå som resten av klassen.

Vikten av läsförmåga
Lisa, som hade svårigheter i sin språkliga utveckling, kunde endast en bokstav när SkolFam gjorde bokstavskontrollen vid sex års ålder. Då Lisa redan hade fått kontinuerliga stödinsatser av specialpedagog och logoped på grund av fonologiska problem var det tveksamt hur hennes läs- och skrivutveckling skulle komma att se ut. Teamet rekommenderade att Lisa skulle få använda sig av fler sinnen för att komma tillrätta med svårigheterna. Ett multisensoriskt arbetssätt skulle hjälpa henne att minnas hur man knyter ett ljud till en bokstav.

Familjehemmet lade ner ett stort arbete för att Lisa skulle lära sig fler bokstäver. Vid skolstarten kunde hon nästan alla och fick därmed lätt att hänga med i den ordinarie läs- och skrivundervisningen. Hon lärde sig läsa med bra flyt redan i årskurs ett, vilket är mycket ovanligt för barn som enbart kan enstaka bokstäver vid sex års ålder. Att sätta in insatser tidigt är en mycket stark framgångsfaktor för den fortsatta skolgången. 

Betydelsen av kartläggning 2
Olof hade på två år förbättrat sina resultat i läshastighet och läsförståelse rejält. Från ett värde på den nedre delen av stanineskalan låg han nu på medelnivån. Olof och hans klasslärare hade sedan den första kartläggningen arbetat med MG-programmet (datoriserat läs- och stavningsprogram) för att öka hans läsflyt, vilket hade lett till att Olof hade kunnat byta till en läsgrupp med skickligare läsare.

Olofs matematikresultat hade inte utvecklats lika positivt, trots att teamet redan efter den första kartläggningen hade uppmärksammat hans kunskapsluckor från årskurs två. Det var samma år som han hade flyttat till sitt familjehem och mycket hade hänt i hans liv som gjorde att han hade haft svårt att ha fokus på skolarbetet. Klassen bytte matematiklärare vid tre tillfällen under de två åren mellan kartläggningarna och det hade därför varit svårt att få kontinuitet i arbetet med att fylla igen Olofs kunskapsluckor.

Den senaste matematikläraren hade uppfattningen att han var ikapp sina klasskamrater. Vid återkopplingsmötet efter kartläggning 2 stod det klart att kunskapsluckorna trots allt fanns kvar och att Olof behövde snabba insatser i matematik. Resultaten från andra kartläggningen blev en kraftfull signal till skolan att vidta åtgärder. 

Testning under den fortsatta uppföljningen
Pontus började på högstadiet och fick flera nya lärare. Lärarna tyckte att han styrde och ställde med klasskamraterna, bröt mot regler och var otrevlig mot vissa av de vuxna på skolan. Pontus verkade ha börjat fungera sämre i sina relationer och sitt beteende. För att få en uppfattning om graden av Pontus problem med beteende och relationer gjorde psykologen på nytt Becks ungdomsskalor med honom och Föräldra-ABAS-II med familjehemsföräldrarna.

Resultaten från ABAS visade att de båda familjehemsföräldrarnas uppfattning om hur Pontus fungerade socialt skilde sig dramatiskt åt. Det hade lett till att Pontus fick ett inkonsekvent bemötande hemma, vilket tog sig uttryck i skolan. När chefen för familjehemsenheten fick kännedom om de olika bilder som familjehemsföräldrarna hade av pojkens anpassningsförmåga tillsatte hon en socialsekreterare som fick till uppgift att ge dem förstärkt stöd genom handledning.