Lathund för tjänstemän

Skolfam är ett nätverk av kommuner som arbetar enligt manual och ramverk. Det är ingen förening, inget företag, och ingen myndighet eller huvudman. Det finns en funktion som samordnar kommunerna som vi kallar för just ”nationell samordnare” och det finns också en styrgrupp som består av representanter från varje region och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Styrgruppen väljs vid ett årsmöte där alla kommuner har varsin röst oavsett storlek. Stiftelsen Allmänna Barnhuset stödjer nätverket bland annat genom att vara arbetsgivare åt den nationella samordnaren. Det är styrgruppen som tar beslut om när en kommun kan ansluta sig till nätverket.

Här kan ni som redan har beslutat att starta Skolfam, eller kommuner som vill undersöka förutsättningarna att starta få stöd i hur det går till att ansluta sig till nätverket för att komma igång med arbetsmodellen.

Till ditt och din kommuns stöd i detta finns en hel del material att dra nytta av och vi rekommenderar att du börjar med att investera en halvtimme i att gå Skolfams webbutbildning. Du hittar den på www.skolfam.se/utbildning och den är kostnadsfri.

Skolfam är en arbetsmodell.
Inte så detaljreglerat att vi kan kalla det ”metod”, men ändå så konkret och tydligt beskrivet att det är mer än en generell ”inriktning”. Det finns styrdokument som beskriver vad Skolfam är och hur det går till, vi kallar dem för ”Ramverk” som beskriver struktur och organisation, respektive ”Manual” som beskriver hur vi arbetar. Finessen med att det finns en beskrivning av hur det går till är att man kan förvänta sig ungefär lika bra resultat som de som gjort det tidigare, om man gör på samma sätt. Ju mer man avviker från modellen, desto mer osäker blir man på att få liknade resultat. Därför är vissa delar obligatoriska att följa, om man ska kunna kalla det för ”Skolfam”. Å andra sidan har vi kommunalt självstyre i Sverige och lokala förutsättningar ser olika ut, så det måste finnas utrymme att anpassa modellen till det som fungerar i just er organisation.

Varför behövs Skolfam?
Bara 55 % av barn i samhällsvård går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet (Öppna jämförelser 2015). Så vi behöver alla ta det föräldraansvar som vi åtog oss när barnen omhändertogs. Det är ett gemensamt ansvar där alla delar av samhället behöver samverka för framtida vinster i såväl human som ekonomisk valuta. Vill vi, så kan vi se till att våra barn klarar skolan. Det är en påverkbar faktor!

Att starta Skolfam är något av det bästa man kan göra för såväl den egna organisationen, för den framtida ekonomin, och såklart för de barn som får stärkta möjligheter att lyckas i skolan och i stort sett halverade risker för utanförskap.

Grovt sett ser processen för att starta Skolfam ut så här:

  1. Någon eller några tjänstemän efterfrågar och får i uppdrag att bereda ett beslutsärende i socialnämnd respektive den nämnd som ansvarar för grundskolan.
  2. Informationsinsamling av förutsättningar, skrivande av underlag. Kontakt med nationell samordnare eller någon av de kontaktpersoner som finns på Skolfams hemsida. De ger råd och stöd och delar erfarenheter och kontaktnät med er.
  3. Beslut om organisation, finanser och verksamhet i bägge nämnder och/eller fullmäktige. Nationella samordnaren beslutar, på delegation från styrgruppen, om medlemskap i det nationella nätverket. Grundutbildning bokas.
  4. Rekrytering av personal, förberedelser på alla nivåer i organisationen. Tjänstemän på förvaltningsnivå tar fram en plan för implementering i kommunen. Kommunspecifikt informationsmaterial till bland annat vårdnadshavare, skolor och familjehem tas fram. All personal i Skolfam får behörighet till den nationella projektplatsen på nätet.
  5. Först webbutbildning, sedan studier av styrdokument och referensmaterial, samt en utbildningsdag för teamet på plats hos er. Den hålls av en eller två certifierade och erfarna medarbetare i Skolfam. Teamet får efter utbildningsdagen ett redan etablerat team som blir deras mentor.
  6. Socialtjänsten identifierar vilka barn som är aktuella, informerar vårdnadshavare och inhämtar informerat samtycke om barnet är placerat med frivillighet.
  7. Planering för när barnen ska kartläggas, färdigställande av kartläggningsmateriel, dokumentationsrutiner.
  8. Nu är ni igång, ni deltar i diskussioner med övriga team i Sverige, deltar i möten och konferenser och bygger upp en bank med erfarenheter och kartläggningsdata

Från första till sista steget i denna process tar det i regel minst 6 månader. Ofta längre.

Här hittar du en fullversion av lathunden, där varje steg beskrivs mer i detalj:
Att starta Skolfam