Skolfam nationellt

I dagsläget tillämpar tjugo kommuner Skolfam. Med stöd av Stiftelsen Allmänna Barnhuset har kommunerna bildat ett nationellt nätverk, för att kunna utbyta erfarenheter och fortsätta utveckla arbetsmodellen tillsammans.

Varför nationell spridning?
Syftet med att sprida Skolfam är att driva frågorna om familjehemsplacerade barns rätt till utbildning på nationell nivå. Genom att sprida Skolfam kan fler familjehemsplacerade barn få ökade förutsättningar för en lyckad skolgång. Den kunskap vi byggt upp i samarbete med forskningen visar tydligt att enbart familjehemsvård inte räcker för att kompensera barn för sämre förutsättningar för skolresultat och en sämre hälsa. Att bo i familjehem är en viktig förutsättning för att skapa trygga och säkra livsomständigheter, men det behövs specifika insatser för skola och hälsa för att kompensera och ge dessa barn likvärdiga förutsättningar som alla andra. Skolfam är en sådan specifik insats för just skolresultat och den borde alla barn i familjehem få, inte bara i de kommuner där modellen redan finns. Att samordna resurser och utbyta erfarenheter mellan kommunerna stärker utvecklingsarbetet och kvaliteten i arbetet.

Forskningsstöd

Det har gjorts vetenskapliga studier av de två första lokala Skolfamprojekten. Den första gjordes i Helsingborg 2005–2008 och visade lovande resultat. Den studien replikerades i Norrköping 2008–2011 och visade liknande positiva resultat.

Den första vetenskapliga studien i Helsingborg

Replikeringsstudien i Norrköping

På uppdrag av Socialstyrelsen har Centrum för psykiatriforskning, tidigare ”Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum)” gjort en nationell effektutvärdering utifrån de resultat som medlemskommunerna samlat in.

Effektutvärderingen genomfördes under tiden 2011 till 2015. Interventionsgruppen bestod av familjehemsplacerade barn som fått insatser enligt arbetsmodellen Skolfam. Jämförelsegruppen bestod av familjehemsplacerade barn som fått ordinarie kommunalt stöd.

Resultaten visar att Skolfam medför små förbättringar när det gäller perceptuell förmåga, allmän kognitiv förmåga och läsförmåga, samt att Skolfam fungerar som en skyddsfaktor mot negativ utveckling.

En uppföljning av samma barn som ingick i effektutvärderingen pågår, där syftet är att studera utfallet på lite längre sikt när de flesta har gått igenom grundskolan.

Effektutvärderingen av Skolfam

Inom ramen för ett avhandlingsarbete vid Linköpings universitet sammanställdes alla data från kartläggningar som gjorts i Skolfam sedan starten fram till 2018.

I den första av dessa låg 856 barns kartläggningsdata till grund för statistiska analyser där testresultaten för barn i familjehem i Skolfam jämfördes mot normeringsstudierna.

Slutsatsen var att förutsättningarna för skolresultat var tydligt sämre för barn i familjehem, även avseende intelligens, innan insatserna påbörjats. Medelvärden var mellan 0,5 och en hel standardavvikelse under norm i testresultat från intelligenstester, läs- och skrivfärdigheter och matematik. Resultaten från bedömningar av barnens styrkor och färdigheter (SDQ) och adaptiva färdigheter avvek också tydligt från normen, till nackdel för barnen i familjehem.

Den första sammanställningsstudien

Den andra studien undersökte testresultat från de barn i Skolfam som hunnit genomföra såväl den första som den andra kartläggningen. Analysen var i den studien inriktad mot att se förändringar de första två åren av insatserna som barn i Skolfam får. Analysen gjordes med 475 individers enskilda förändring från test 1 till test 2 och visade en positiv förändring med låg till medelstor effekt på de tester som mäter olika aspekter av högre exekutiv funktion. Dit räknas exempelvis intelligens, läsförståelse och matematisk problemlösning. Studien såg inga förändringar i lägre exekutiv funktion, som exempelvis ren avkodning av ord, eller känslomässigt beroende färdigheter, som vardagligt anpassningsbeteende. Studien är publicerad med Open Access, så den är fritt tillgänglig att läsa för alla.

Den andra sammanställningsstudien

Rapporten I föräldrars ställe släpptes i december 2021 och baseras på en doktorsavhandling från Linköpings universitet år 2020, där även de två sammanställningsstudierna ingår. Rapporten ger en grundläggande förståelse av vad som påverkar utvecklingen hos de barn där samhället tagit över ansvaret för omsorg och fostran från barnets föräldrar. Rapporten riktar sig till dig som möter eller har ansvar för barn och unga i samhällsvård, eller på annat sätt har ett intresse för området.

Läs mer och ladda ner rapporten här

Vill du veta mer?

Har du frågor om Skolfam är du välkommen att kontakta Monica Achá Sonesson, nationell samordnare för Skolfam:

Telefon: 073-5161752
E-post: monica.a.sonesson@allmannabarnhuset.se

Läs mer om det nationella samarbetet och vilka kommuner som ingår >>