Vanliga frågor och svar

Kopplingen till socialtjänsten

F: Vi arbetar redan enligt BBIC-systemet (Barns behov i centrum). Hur undviker vi att Skolfam blir ett eget spår?
S: BBIC har ett formulär där läraren skattar barnets skolkompetens inom många områden. Skolfam kompletterar detta med fördjupade kunskaper om barnens kunskaper inom matematik och svenska samt med den omfattande psykologiska och pedagogiska kartläggningen. Dessutom görs en fördjupad hälsokartläggning. Vi ger också handledning till såväl skolor som familjehem.  Självklart inkluderar vår handledning eventuella problem som framkommit i BBIC-formuläret.

Teamets sammansättning och kompetens

F: Måste det vara barnets handläggande socialsekreterare som ingår i teamet?
S: Detta är ett bra exempel på hur olika kommuners förutsättningar spelar roll. Man har organiserat arbetet olika. I de fall man har delat upp uppgifterna så att man har en barnhandläggare och en annan för de vuxna runt omkring barnet, tycker vi att båda är lika viktiga och alltså bör vara med båda två. Detta är dock en fråga som måste avgöras från fall till fall. Säkert har man redan delat upp rollerna i kontakten med skola.

F: Kan vi anställa en nyutexaminerad psykolog för att arbeta med Skolfam?
S: Inte utan en erfaren handledare och en anpassad förväntan om arbetstempo. Skolfams psykologiska kartläggning är mycket omfattande. WISC, till exempel, brukar vanligen delas upp på minst två tillfällen. Här är WISC bara en del av en omfattande kartläggning. Dessutom bör man ha kunskaper om såväl skolkultur som metoder, vilket man i regel skaffar sig genom erfarenhet. Så om man anställer en relativt oerfaren psykolog, bör man se till att övrig personal i teamet är erfaren. 

F: Vi har en duktig specialpedagog i förskolan som skulle passa bra i Skolfam-teamet. Finns det något problem med detta?
S: Ja, det huvudsakliga arbetet kommer att ske inom skolan. De vanligaste problem vi stöter på är kunskapsluckor.  Specialpedagogutbildningen är en påbyggnad på en grundutbildning.  Vi bör betrakta grundutbildningen och den långa praktik som följer på denna som minst lika viktig som specialpedagogutbildningen.

Som grundskollärare skaffar man sig kunskaper om metoder när man har elever som lär sig på olika sätt. Exempel på sådana kan vara läsinlärning för de barn som inte har lärt sig på vanligt sätt eller hur man kommer till rätta med matematiksvårigheter. På skolan finns oftast redan specialpedagoger som besitter sådana kunskaper. För att vi ska bli trovärdiga måste vi ha många metoder ”i bakfickan”.

Ledningen av arbetet

F: Kan socialtjänsten genomföra Skolfam utan inblandning från skolan?
S: Nej. Det är ur många synvinklar viktigt att se detta som ett tvärsektoriellt samarbete. Arbetet innebär många utmaningar. En viktig del är att hålla sig uppdaterad med metoder och belägg för dessa för att kunna rikta sig mot många olika typer av skolrelaterad problematik.  

F: Vi har bara fått finansiering för ett år, är det något problem?
S: Ja, det är inte bra att sätta igång en så här stor satsning om man inte kan fullfölja den. Det känns heller inte etiskt rätt att göra en bred kartläggning utan att hinna åtgärda de problem man upptäcker.

Kartläggning

F: Bör vi kartlägga den fysiska hälsan hos barnen?
S: Ja, det har visat sig att en del av det som görs av rutin på barnavårdscentraler eller skolor inte har kommit barn i samhällsvård till del. Detta har ofta sina orsaker i att många av våra barn i familjehem flyttar mellan olika adresser. Vi har också upptäckt att flera av barnen har haft synfel trots att de har genomgått synundersökningar på skolan.

Som förälder upptäcker man troligen lättare ett förändrat synbeteende. Man har också bättre koll på vilka vaccinationer som är utförda och vilka barnsjukdomar barnet har haft. Risken är stor att information inte når familjehemsföräldrar.

Kopplingen till forskning

F: Vad innebär replikering?
S: Skolfam i Helsingborg hade med 25 barn från början i projektet. Det är dessa som har tagits med i resultaten i rapporten. Ju fler faktorer som är lika vid framtida Skolfam-försök, desto bättre blir våra möjligheter att jämföra resultaten.

F: Kan barnens integritet verkligen säkras om resultaten sprids nationellt?
S: Barnens integritet är mycket viktig! Vi hanterar inga personuppgifter utanför det egna teamet och när vi gör sammanställningar av data är det helt avidentifierade data som vi lägger samman. Vi är även restriktiva med uppgifter om kön, ålder, testtillfälle och liknande, som skulle kunna leda till att man listar ut vilket barn det gäller i efterhand.