Vanliga frågor och svar

F: Varför ska barnen ingå i Skolfam?
S: Forskning visar att bra skolresultat är mycket viktigt för hur det kommer att gå för barnen senare i livet. Barn som bor i familjehem har antagligen haft det svårt på många sätt under sin uppväxt. Då kan det vara svårt att koncentrera sig på skolan. Det kan skapa kunskapsluckor som kan vara jobbiga att ha med sig. Som elev kan man inbilla sig att det handlar om att man inte är lika begåvad som andra.

I arbetsmodellen Skolfam visar vi att begåvningen inte är annorlunda hos familjehemsplacerade barn. Dessa har rätt att få samma möjligheter till utbildning som alla andra barn. Genom att jobba tillsammans med lärare och familjehem vill vi se till att de får den möjligheten.

F: Vilken typ av tester ingår?
S: Ett test som heter WISC visar på vilken sorts begåvning barnen har. Barnet kan till exempel vara mycket starkare på att lära sig genom att se bilder än genom att lyssna när någon berättar utan bilder. Man kan också mäta hur barnen memorerar på bästa sätt. Dessutom får barnen svara på frågor om hur de känner sig i olika sammanhang.

i5a_color_01_rgb

Både en psykologisk och en pedagogisk kartläggning görs. Illustration: Jenny Berggrund, Lacrimosa

Sedan brukar vi titta på läsning, skrivning och matematik

Allt detta gör vi för att tillsammans med barnets skola göra en plan för barnets kunskapsutveckling. Barnet jobbar kanske med matte som är för lätt eller för svår för henne/honom. Det kan också vara att hon/han kan behöva ett enkelt datorprogram för att bli ”snabbläsare”.

F: Vad kommer resultaten att användas till?
S: När alla tester är gjorda jämför vi i Skolfam psykologens tester med de tester som specialpedagogen har gjort. Det är ganska vanligt att man får ett mycket bättre resultat på de psykologiska testerna när man jämför med hur det går i matte och svenska. Då kan vi tänka ut vad som skulle behöva göras för att det ska gå lika bra i skolämnena.

F: Men hon/han som det går bra för varför måste hon/han kartläggas?
S: Arbetsmodellen har faktiskt gjort nytta även för elever som det går riktigt bra för. Många begåvade barn kan få de allra högsta betygen och därmed få större chans att välja bland utbildningar som är lite svårare att komma in på. Det är mycket ovanligt att barn som har bott i familjehem studerar vidare på högskola eller universitet. Eftersom begåvningen är som hos alla andra barn är detta en djup orättvisa, tycker vi!

F: Har ni några tips på hur vi som föräldrar kan stötta barnet i läxläsningen?
S: Det finns massor att göra. En sak är att ha bestämda tider och platser för läxläsningen. Gärna också uttrycka att det ska bli kul att själv få lära sig det som ska läras in. Man kan till exempel låta barnet berätta med egna ord.

Ett knep är att utmana barnet. Om barnet är tävlingsinriktat kan man utmana med till exempel: Ska vi se hur många tal du hinner göra på en minut?

Det är också bra att vara förberedd på barnets läxor, så att man inte hamnar i situationen att sista dagen göra en lång läxa som borde ha gjorts under hela veckan.

Läs fler tips under Tips och Råd.

i12_color_01

Skolan ska ge det stöd barnet behöver utan att barnet känner sig utpekat. Illustration: Jenny Berggrund, Lacrimosa

 

F: Vilka krav kan man som förälder ställa på att barnet ska få extra hjälp i skolan?
S: Alla barn har rätt att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Skolan kan alltså egentligen inte neka extra hjälp om barnet inte klarar målen. Men det är inte alltid bäst att gå iväg med en speciallärare och jobba i liten grupp. Egentligen ska all hjälp i största möjliga mån ges inom klassens ram. Att ta ställning till hur mycket och vilken typ av extra hjälp ett barn behöver är ingen enkel fråga.

F: Arbetar Skolfams personal direkt med barnet?
S: Skolfams grundinställning är att skolan ska göra jobbet och att Skolfamteamet är en stödfunktion för skolan att hitta rätt metoder. Vi träffar barnet när vi gör våra tester och när vi återkopplar vad testerna visade samt diskuterar den plan vi har för barnet. Ibland kan vi visa en metod för läraren och då ha med barnet.

F: Finns det en risk att barnet blir utpekat på något sätt?
S: Vi låter barnen själva avgöra hur utpekade de vill bli. Vill de hellre göra testerna hemma gör vi det. Det kan hända att vi gör en observation i klassen. Då förbereder vi barnen på att vi kommer ut och att de själva får avgöra om de vill hälsa på oss eller om de vill låtsas som de inte känner oss.